Ett tufft jobb i värmen i vackra omgivningar

Jag är marinbiolog så jag valde att åka fyra veckor på Naturvårdsexpeditionen i Thailand då det bl.a. skulle innebära jobb med havssköldpaddor, biodiversitetsstudier i nationalparker, lära ungdomar om djur och natur, lära parkvakterna engelska och få åka ut till Similan-öarna och jobba där några dagar. 
Jag skulle kunna skriva mycket om min tid här i byn Baan Nam Khem, men tänker istället berätta om livet på Similan:

Det finns en del som kan sätta käppar i hjulet för Similan-dagarna, bl.a. vädret, att det inte finns plats på båtarna (man åker med samma båtar som turisterna) eller annat som kommer i vägen. Så man vet helt säkert först dagen innan om man kommer iväg eller ej. 
Till slut blev det i alla fall min tur. Jag och två andra volontärer och en ledare (man kan bara åka 4 per gång) fick åka till Similan förra tisdagen. Hämtning i Baan Nam Khem vid 07.15 för att åka vidare till Similan centret söder om Khao Lak, där alla båtar utgår ifrån. Väl framme blir vi uppdelade i två olika båtar och har turen att få snorkla på två olika ställen innan vi anländer till ö nr 4 (nationalparken består numera av 9 öar). Vi får lunch vid ankomst och avnjuter den på en halmmatta på marken. Vi slås direkt av att det är SÅ MYCKET turister där! 
Efter lunchen installerar vi oss på rummet som är i ett hus som vi sen upptäcker bebos av råttor. Rummet har fyra stenhårda madrasser på golvet, en fläkt och två AC:n som låter rätt så mycket.
Vi byter om till GVI t-tröjor och shorts och börjar arbeta.

Volontärarbetet på Similan
Under de tre dagarna arbetar vi med att gå på de två stränderna och säga till turisterna att inte skräpa ner, inte röka eller dricka på stranden och inte ta med sig koraller, snäckor eller andra marina djur. Vi gör också strandstädningar och krattar de olika stigarna som finns på ön. Inne i djungeln är det fullt av mygg, så det gäller att lägga på ordentligt med myggmedel och ha på sig långa byxor.
Maten vi får till middag och frukost är ok, men lunchen har stått länge när vi väl ska äta, så den är inte varm och det finns rätt så mycket flugor som äter på den också. 
Det är svårt med sömnen p.g.a. råttorna och toaletten som har sett sina bästa dagar plus att man är konstant fuktig, full med myggbett och magen mår lite så där av maten.

Otroligt vackra öar
Men öarna är otroligt vackra och snorklingen är bra trots att korallerna inte mår bra och att det är så otroligt stort tryck av turister på öarna under torrperioden. När de flesta av turisterna lämnar ön (vissa sover över), så sänker sig tystnaden och man kan äntligen njuta av snorklingen, den fantastiska stranden, färgerna och tystnaden. För att det ska vara ett hållbart turistmål, måste staten fortsätta jobba hårt och volontärerna få bättre möjligheter för boende och mat för att de ska fortsätta vilja komma och arbeta här.
De bästa minnena från Similan är definitivt snorklingen, soluppgången vid utsiktsplatsen, den kritvita stranden med turkost vatten och att många av thailändarna är så glada och tacksamma för att vi är där och hjälper till att bevara deras vackra öar.

/Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *